4 år
Idag börjar utbildningen på TS också. Det känns mest spännande, hoppas på att träffa massa roligt nytt folk. Men har inga förväntningar. Kul med nya tag och lite förändringar. Jag behöver det, jag tror sådant är bra för en. För mig iaf, jag behöver nya mål för att orka. Kul att se vad allt kommer leda till. Vad har jag att förlora egentligen?
Jag är en sådan person som behöver omväxling och saker att göra, speciellt saker att se fram emot. Det är 4 år sedan jag slutade gymnasiet. Det är helt galet att det gått så lång tid, men jag har hunnit med så otroligt mycket under den tiden.
En liten tillbakatitt...
Efter gymnasiet, som stolt student fick jag ett extrajobb på Sandy´s. Kände att restaurangsvängen inte var något för mig.
Slutade och åkte med med familjen till Kreta i två veckor. Det var skönt att känna sig fri från skola och rutiner, äntligen!
Hem till jobb jobb jobb i världens kallaste väder på år och dar.
Skitsvårt att få jobb fick arbeta på ett vaktmästeri några timmar om dagen som extra via ett bemaningsföretag. Dela ut post var huvudsysslan, samtidigt pluggade jag upp betygen G på komvux med Åsa.
När det var över fick jag tillslut ett vikariat på olika förskolor i Enskede genom en bekant. Hoppade runt och lärde mig tvåhundra namn ungefär och hundra olika rutiner för varje dagis.
Åkte senare med familjen och kusinerna till Thailand, en vecka i partystaden Patong och en vecka på paradisön Koh Lanta. Fann min favvosemesterort!
Fortsatte att jobba på dagis men fick en fast plats på ETT ställe. Härlig barngrupp och fina kollegor som uppskattade min hjälp.
Fick lägenhet i Fridhemsplan och flyttade hemifrån för första gången då tillsammans med exet. Blev "vuxen" lärde mig laga mat på riktigt, tvätta på riktigt, storhandla och att bo ihop med en kille.
Sökte efter nya jobb då jag kände att efter ett år på dagiset började bli trist.
Fick ett extrajobb som babysimsinstruktör/simskolelärare. Gick utbildning där och praktiserade samtidigt som jag arbetade på förskolan. Jobbade några kvällar i veckan och ibland på helger med babysimmet. Tufft schema med två jobb, sena kvällar och korta helger.
Slutade tillslut på dagiset efter en stor och lång längtan efter något nytt och fick jobb på kundtjänst på företaget 3. Gick utbildning för 3 och slutade även som instruktör vilket blev för mycket för min del. Träffade många nya människor i min ålder och jobbet satte mycket på prov. Lärde mig bemöta människor i telefon och bli utskälld varje dag flera gånger av folk jag hade i örat som jag inte kände.
Fick samtidigt ett heltidsjobb som dagmatte under bestämt tid åt en Basset griffon-valp och arbetade kvällar på 3.
Fick samtidigt ett heltidsjobb som dagmatte under bestämt tid åt en Basset griffon-valp och arbetade kvällar på 3.
Åkte med pappa och Veronica + släkt till Thailand under vintern. Vackraste hotellet med privatstrand och hav endast två meter därifrån. Fina veckor med underbar mat, umgänge och shopping till max.
Hundvaktsjobbet tog slut men arbetade kvar på 3 och vantrivdes. Alla i vår utbildningsgrupp sa upp sig därifrån, även jag och slutade en månad senare.
Fick ett nytt dagmattejobb till en 8 veckor gammal labradorvalp. Världens bästa jobb och den finaste hunden någonsin.
Hundvaktsjobbet tog slut men arbetade kvar på 3 och vantrivdes. Alla i vår utbildningsgrupp sa upp sig därifrån, även jag och slutade en månad senare.
Fick ett nytt dagmattejobb till en 8 veckor gammal labradorvalp. Världens bästa jobb och den finaste hunden någonsin.
Blev sviken, förstörd och mitt liv kollapsade totalt i maj.
Flyttade ut hela mitt raserade liv från den härliga lägenheten på några timmar med brustet hjärta. Flyttade hem till mamma med tusen saker som inte fick plats. Allt var kaos och mitt liv var en stor röra. Valpens ägare orkade inte lämna och hämta ändå bort i förorten så den fick då en ny dagmatte.
Utan jobb, utan lägenhet, utan pojkvän...
Åkte på en välbehövlig och efterlängtad semester till Turkiet med Åsa, Emelie och Emma. Troligtvis den roligaste två veckorna jag någonsin haft. Mycket skratt, rebound och fin vänskap.
Kom hem och kände att jag inte hade ett skit att förlora, packade mina viktigaste ägodelar och flydde landet. Bosatte mig i en 3a i Notting Hill med Denise och Elin. Fick jobb på en restaurang (gav branchen en ny chans), arbetade med x-antal polacker som förgyllde mitt liv under många stressade timmar på ett slitit jobb. Älskade att prata engelska och fick reda på att man kan om man vill, vågade ta plats och tro på mig själv.
Gick på fester hos britter, såg galna människor, hade shoppingförbud och delade rum med min bästis. Mina vänner hälsade på, min familj kom i omgångar och vädret var bättre än i Sverige.
Sa upp mig på restaurangen efter några månader. Jobbade lite på ett internetcafé och på en pub som sen sket sig.
Efter ett halvår, hög hyra, en plånbok som ekade - bestämde jag mig för att åka hem för gott och fira jul med familjen och överraska vännerna.
Gick på fester hos britter, såg galna människor, hade shoppingförbud och delade rum med min bästis. Mina vänner hälsade på, min familj kom i omgångar och vädret var bättre än i Sverige.
Sa upp mig på restaurangen efter några månader. Jobbade lite på ett internetcafé och på en pub som sen sket sig.
Efter ett halvår, hög hyra, en plånbok som ekade - bestämde jag mig för att åka hem för gott och fira jul med familjen och överraska vännerna.
Allt kändes märkligt litet hemma och jag märkte att jag hade utvecklats otroligt och hittat sidor som jag inte visste att jag hade. Kände att jag hade världens bästa vänner och fick en helt ny bekantskapskrets sakta men säkert.
Fick jobb på vikariepoolen och jobbade på olika förskolor (igen). Gick min andra utblindning i hjärt och lungräddning för barn.
Fick jobb på vikariepoolen och jobbade på olika förskolor (igen). Gick min andra utblindning i hjärt och lungräddning för barn.
Festade som aldrig förr, fixade klubb med Åsa och umgicks med mina vänner 24/7. Letade nya jobb och blev extraanställd på ett gym i Bromma. Jobbade i receptionen och lärde känna träningsfreaks som blev nya bra vänner.
Blev antagen på Navigare Charter School, seglade i den grekiska ö-världen. Lärde mig ett helt nytt språk, båtspråket och träffade så fina människor från andra delar av Sverige som var totalt annorlunda från mig. Hittade min humorsjälsfrände och skrattade varje dag i två veckor tills jag fick ont i magen.
Efter många intervjuer och jobbansökningar fick jag äntligen ett heltidsjobb som receptionist på ett bemaningsföretag.
Jobbade på olika företag varje dag och lärde mig att ta ansvar, socialiesera med gamla som unga, äta lunch med främlingar, hitta i och utanför Stockholm och bli väckt av chefen kl sju nästan varje morgon.
Jobbade på olika företag varje dag och lärde mig att ta ansvar, socialiesera med gamla som unga, äta lunch med främlingar, hitta i och utanför Stockholm och bli väckt av chefen kl sju nästan varje morgon.
Hade mer killkompisar än tjejkompisar och lärde mig vad festa verkligen betydde. Åkte på en tre veckors lång semester den sommaren till Nerja i Spanien med la familia.
Kom hem och fick en stor fet jävla smäll av verkligheten rätt upp i nyllet. Tårar och skrik överallt. Gick på två begravningar med korta mellanrum och såg hur sorg kan äta upp människor inifrån.
Vänner försvann, folk visade sina sämsta sidor. Motgång på motgång, för mycket hat, ångest och ordet Varför upprepades mer än någonsin. Jag var rädd och kände att hjärtat som fortfarande höll på att lagas nu blev trasigt igen. Allt sprack upp.
Mitt i allt kom ett ljussken som gjorde min vardags tusen gånger lättare att leva. Jag kände stor tacksamhet att det var just då han kom in i mitt liv. Nya känslor väcktes och jag som inte längre trodde att det fanns fina killar fick bevisat motsatsen.
Trots mycket sorg, ilska, ångest och mörker kom mycket kärlek. Välbehövlig sådan. Vänskap sattes på prov och det blev bevisat vilka som ställde upp när det verkligen gällde.
Min vardag bestod av jobb, allra närmaste vänner, kärleken, familjen. Allt annat lades åt sidan. Inga ytliga bekanta fick ens snudda vid mitt liv.
Kom hem och fick en stor fet jävla smäll av verkligheten rätt upp i nyllet. Tårar och skrik överallt. Gick på två begravningar med korta mellanrum och såg hur sorg kan äta upp människor inifrån.
Vänner försvann, folk visade sina sämsta sidor. Motgång på motgång, för mycket hat, ångest och ordet Varför upprepades mer än någonsin. Jag var rädd och kände att hjärtat som fortfarande höll på att lagas nu blev trasigt igen. Allt sprack upp.
Mitt i allt kom ett ljussken som gjorde min vardags tusen gånger lättare att leva. Jag kände stor tacksamhet att det var just då han kom in i mitt liv. Nya känslor väcktes och jag som inte längre trodde att det fanns fina killar fick bevisat motsatsen.
Trots mycket sorg, ilska, ångest och mörker kom mycket kärlek. Välbehövlig sådan. Vänskap sattes på prov och det blev bevisat vilka som ställde upp när det verkligen gällde.
Min vardag bestod av jobb, allra närmaste vänner, kärleken, familjen. Allt annat lades åt sidan. Inga ytliga bekanta fick ens snudda vid mitt liv.
Under den allra mörkaste tiden på året stack jag och han mot solen. Två veckor till älskade Thailand. Jag fick visa min drömplats för den som betydde otroligt mycket för mig.
Vi åkte till Krabi och hade tiptophotellet med fantastisk strand. åkte vidare och bodde i bungalows på phi phi-öarna. Sen vidare till Karon och Kata beach i Phuket den sista veckan. Sol, bad, god mat, massage, billiga drinkar och shopping. Perfekta semestern.
Vi åkte till Krabi och hade tiptophotellet med fantastisk strand. åkte vidare och bodde i bungalows på phi phi-öarna. Sen vidare till Karon och Kata beach i Phuket den sista veckan. Sol, bad, god mat, massage, billiga drinkar och shopping. Perfekta semestern.
Hem till jobb jobb jobb i världens kallaste väder på år och dar.
Fick otroliga nyheter - ett korttidskontrakt på en lägenhet på Kungsholmen. Flyttade till min nya lilla lya och för första gången bodde jag helt själv. Allt var bara mitt.
Köpte ny soffa, nytt skrivbord, nytt vardagsrumsbord, ny matta och fina ljus och växter. Allt enligt min smak. Jag fick bestämma allt! Det var en mysig tid men samtidigt ensam.
Vänskapsbanden förändrades, personer som jag trodde skulle stanna i mitt liv länge slutade höra av sig. Nya pojkvänner, nya gäng, nya uppdelningar, mindre telefonsamtal, mindre fester.
Mer mys, mer tända ljus i mörket, mer middagar, mer fika, mer lugn, mer rutiner. Fortfarande nya företag som behövde back up-receptionister. Det tog aldrig slut. Morgonångest och vantrivsel på jobbet kom och gick.
Nyår 2010 blev dagen då Jag Älskar Dig för första gången kom fram på våra läppar. Det var rätt, han och jag. Jag lärde mig att våga älska igen.
Längtan efter frihet från jobbet, solresor, nya kontakter. Drömmar om glädjen och skratten igen. Väntan på telefonsamtal och att allt skulle bli som vanligt igen. Jobbet drog musten ur mig och jag och han försvann bort från allt. Två veckor i Italien. Rom, Florence, Pisa, mycket vackra platser hann vi se. Avkoppling, skratt och tindrande ögon åter igen. Bestämde mig, planerade och beslutade.
Sa upp mig på jobbet när resan var över och skulle hålla ut i två månader. Kontraktet på lägenheten har gått ut så nu bor man hemma hos mammsen igen. Tråkigt men skönt på många sätt också! Nu sitter jag här med två nya jobb också- hunddagis och växeloperatör.
Good luck to me!
Jävlar vad långt allt blev, men fyra år är inte lätt att göra kort. Tänk vad mycket jag har hunnit med, över 10 jobb typ? Har självklart haft ångest inför utblidningar och universitet men jag är bara 23 år. Jag bestämmer själv när jag vill plugga. Det är ingen brådska, jag har över 40 år att arbeta och de åren vill jag INTE göra samma sak varje dag.
Sa upp mig på jobbet när resan var över och skulle hålla ut i två månader. Kontraktet på lägenheten har gått ut så nu bor man hemma hos mammsen igen. Tråkigt men skönt på många sätt också! Nu sitter jag här med två nya jobb också- hunddagis och växeloperatör.
Good luck to me!
Jävlar vad långt allt blev, men fyra år är inte lätt att göra kort. Tänk vad mycket jag har hunnit med, över 10 jobb typ? Har självklart haft ångest inför utblidningar och universitet men jag är bara 23 år. Jag bestämmer själv när jag vill plugga. Det är ingen brådska, jag har över 40 år att arbeta och de åren vill jag INTE göra samma sak varje dag.