e

Hon följer efter oss överallt i lägenheten som en svans. Hela tiden. Till och med in på toaletten. Hon myser, och gosar och kelar typ hundra gånger mer än vanligt. Vill vara nära jämt jämt.

Det är såå mysigt. Jag har saknat henne så och kommer känna mig otroligt tom när hon måste åka. Jag vill inte egentligen. Det känns som om hon är vår. Men vi ska ju resa iväg och allt. man vet aldrig vad som händer då. ingen frihet om man ska ta hand om en levande varelse. tänk om vi stannar där borta. tänk om vi vill fortsätta resa eller kanske flytta långt bort senare. nej vi kan inte ha ansvar för ett liv sådär. hon får det bättre i ett mer stabilt hem.

Jag vill ha elljusstakar på fönsterbrädorna, julstjärnor hängades i fönstren, små porslinjultomtar i hörn och vrår, röda och gröna färger, lussebullar och pepparkakor, julmusik och allt annat som tillhör jul.

Det är ändå första advent. Men jag har ingen julkänsla. Jag har typ glömt att det är jul och att det ens är vinter. Är det för att snön inte är här än? Måste nog vara det.

Men jag vill ju inte ha kyla, is och halka. Men jag vill ha julmys. Det är det enda jag gillar med julen. Myset, ljusen, lucia, klapparna, familj och tjocka släkten. Allt vackert pynt och glitter.

Resten är skit. Förutom kylan så avskyr jag julmaten (förstår inte grejen?) julmust smakar medicin, glögg är mer ett måste än gott, Kalle Anka är fett överskattat och resten av julprogrammen de sänder har man sett minst hundra gånger så man kan alla repliker utantill.

Jag borde ändra lite i mina julrutiner så jag får en såndär perfekt jul som jag vill ha. Lite svårt dock. Får kanske börja med att juldekorera lite. Jag vet inte var mina julgrejor är ens. Hm, får väl sno med mig en tomte från mamma eller nått. Baka något? Lussebullar tar sån jevla tid. Men ja man måste ju fixa själv om något ska bli gjort...